Solo

Solocyklingen varade bara en mil, da det blev en kvintett bestaende av mig och fyra norska cyklister med Marocko som mal. Det gick i en sjuhelsikes fart, vilket var skojigt. I Aabenraa hittade jag och Karin varandra, och alltför ärelystna akte vi mot tüska gränsen, där vi väntade oss minst en blasorkester. Dock fanns där bara nagra porrhak och en skog att aka cykel genom. Vi märkte bara pa de tyskregistrerade bilarna att vi äntrat Schleswig-Holstein. Nu är Karin halvdäckad av förkylning och feber, sa vi är strandade pa ett vandrarhem i Flensburg. Eventuellt kan vi dra vidare imorgon. Mina astrakiga bilder haller pa att blandas upp med lite gatuportratt, antligen, sa det var inte sa dumt att stranda har.